.

vet inte vad det är med mig,
jag orkar inte hålla uppe någon himla fasad just nu. behöver skriva av mig, på min blogg. eftersom ni läser den betyder det att ni bryr er, så tänker inte ursäkta mig, för att jag skriver av mig, på min egna blogg.
men jag är så jävla trött på allting. jag är så jävla mycket på botten nu. frågan är om jag har varit såhär nere någon gång förut. tror nästan inte det.
jag ligger så sjukt mycket efter i skolan. så sjukt. och jag gör inget i skolan, jag bara härdar ut varje lektion. kollar på klockan varenda minut och tänker på annat. sen när jag kommer hem ska jag plugga. men det gör jag inte. jag lägger mig och sover.
och jag erkänner att jag alltid varit stark, jag sett allting i livet som en utmaning, och jag har vetat att jag klarar vad jag vill om jag vill och jag har aldrig varit rädd för jag vet att jag alltid kommer landa på fötterna no matter what.
men den känslan har jag inte längre.
jag är inte den som gråter över små saker, jag gråter bara till filmer och när jag bråkar med min familj. aldrig annars. men har upptäckt att det inte krävs mycket för att få mig att gråta. för har aldrig gråtit så mycket som sista tiden.
jag har landat snett. jag struntar i allt förutom en enda sak. en enda sak är det enda jag bryr mig om.
jag orkar inte detta en sekund till,
det är soligt ute men jag sitter inne? vad fan.
jag har alltid suttit med min dator i vardagsrummet med min familj. nu går jag in på mitt rum, sätter på musik och stänger dörren.
det enda jag gör är att tänka, försöka komma ihåg vad det var som hände. försöker minnas och jag tänker tillbaka. på allt.
orkar inte hålla uppe någon himla fasad just nu